Kunsten å synliggjøre bibliotek

Hallandregionen i Sverige gjør mye godt arbeid innen bibliotekutvikling. På vårparten 2011 publiserte de resultatene av et to-årig arbeid med mål om å synliggjøre bibliotekene «Synliggjör biblioteket – Identitet, image och profil». For dette arbeidet mottok de pris på årets bokmesse i Gøteborg.

Prosjektet ble strukturert rundt følgende tre ideer:

  • Identitet – Selvbilde… Hva tilbyr biblioteket? Hvem er brukerne? Ikke-brukerne? Hvordan oppfatter vi vår identitet?
  • Image – Andres bilde av oss… Hvilket bilde har brukerne og andre aktører av bibliotekets tilbud?
  • Profil – Retning… Hvordan sammenfaller identitet og image? Hvilken profil skal biblioteket tilby?

Nye metoder for strategisk kommunikasjon ble testet ut. Det har foregått mye kassering i alle prosjektbibliotekene. Mange hyller har blitt flyttet om og merkingen i biblioteket har blitt bedre. Noen bibliotek har også kjøpt en del ny innredning. Alle deltagerne har jobbet mer brukerorientert. Bibliotekene har startet opp med boktips i tillegg til at de har tatt i bruk sosiale medier i sin formidling.

Viktige lærdommer fra prosjektet er:

  • Jo flere personer som kjenner seg delaktig i endringsarbeidet, desto mer fremgangsrikt blir det
  • Strategisk kommunikasjon må være langsiktig for å gi resultat
  • Ha tålmodighet med den interne og eksterne analysen. Ikke ta snarveier og bruk den tiden dette tar
  • Det er ikke nok å snakke om hva man kan eller gjør. Man må vise det i handling, f eks hvordan folk blir tatt i mot på biblioteket
  • Det meste som handler om strategisk kommunikasjon er slikt som biblioteket kan klare selv.

Prosjektet var et typisk «grav der du står» prosjekt hvor det er det enkelte biblioteket som danner utgangspunktet for utviklingsarbeidet. Stor vekt ble lagt på det fysiske rommet og hvor attraktivt dette fremstår. Opening the book har vært en inspirasjon sammen med en rekke andre kilder. Et av resultatene har vært massiv kassering i de deltagende bibliotekene. Prosjektet har benyttet seg av Petra Trobäck, en spesialist på på forbrukeratferd i detaljhandelen. Som spesialist på forbrukeratferd var hun vant til bedømme hvordan ulike miljøer påvirker mennesker og deres kjøpevaner. Trobäck legger stor vekt på at brukerne enkelt kan finne frem.

I følge henne er det slik at kasserer man 25% av samlingen er brukernes reaksjon at utvalget har økt. Kasseres 50% av bokstammen oppfattes det som om det er en god og tilstrekkelig samling og utvalget oppfattes som like stort som før kassering. Først ved 75% kassering av samlingen oppfattes bibliotekets utvalg å ha minsket (Trobäck, 2010).

Eksponering av tilbudet får brukerne til å oppholde seg lengre på biblioteket. I dette arbeidet har også prinsippene fra Rachel von Riels «Opening the book» blitt benyttet.

Refleksjon i praksis har spilt en viktig rolle i prosjektet. Personalet har fått tid til å reflektere over egen og kollegers yrkesutførelse i et felles rom bygd på tillit og åpenhet til hverandre. Den svenske vitenskapsteoretikeren Bengt Molander beskriver kunnskap i handling som en kontinuerlig veksling i en dynamisk strøm. Vekslingen skjer mellom:

  • Inlevelse eller närhet – distans. Tagit ett steg ifrån vardagen för att tillsammans med kollegor från det egna eller andra bibliotek diskutera vardagsnära frågor, vända och vrida på dem och spegla dem mot forskningsresultat, teoretiska begrepp och modeller som kan öka förståelsen och tydliggöra fenomen.
  • Del – helhet. Att utveckla kunskaper om delar utan att sätta det in i en helhet blir inte meningsfullt och det är en viktig kunskap i Synliggörande-projektet. Projektdeltagarna har pendlat mellan del och helhet och därmed genom ökad kunskap om delarna fått en bättre helhetsbild av verksamheten och dess mål, samtidigt som överblicken över helheten skapat god förståelse för de olika delarnas betydelse.
  • Tillit – kritik. I gruppsamtal och vid gemensamma träffar och utbildningsdagar har den vardag och de rutiner man kan och är van vid, och därmed känner tillit till sin egen kunskap, kunnat ifrågasättas och kritiseras i trygghet i gruppen, vilket gör att man hittar nya sätt att lösa problem eller pröva nytt. Projektet har fungerat som spontan kollegahandledning, dvs projektdeltagarna har gjort observationer hos varandra, man har berättat om problem för varandra och fått perspektiv och förslag på nya lösningar från andra.
  • Handling eller reaktion – reflektion. Projektdeltagarna har många gånger uttryckt hur viktigt det varit att få hålla på med en fråga länge och arbeta med den i vardagen, sedan lyfta upp den till reflektion vid projektmöten och sedan gå tillbaka igen för att handla på ett kanske lite nytt sätt. (Molander, 1996). Loggbok är ett bra sätt för att själv reflektera över sin vardag. Textseminarier, eller tidskriftsklubb, är ett annat sätt reflektera över handling. Att välja texter som analyserar och lyfter upp praktiken i ett annat sammanhang skapar överblick och struktur. Reflektionen används sedan i praktiken för att förändra rutiner eller pröva nya metoder.

Prosjektet må sies å være et godt eksempel på kunnskapsbasert praksis. Teori og litteratur har vært innhentet på bred front og benyttet til faglig forankring av det praktiske arbeidet. Statistikk har vært benyttet som metode underveis for å måle effektene av endringene. Prosjektdeltagerne har også valgt å stole på egen kompetanse og konkludert med at mye av det de på forhånd trodde de trengte ekstern ekspertise til, i stedet godt kan utføres av egne ansatte. Her har teori og praksis godt hånd i hånd på en måte som fortoner seg som svært vellykket.

Prosjektrapporten : http://www.regionhalland.se/PageFiles/32017/konsten-att-synliggora-bibliotek-2011.pdf Url sjekket 10. november 2011

Presentrasjon av Petra Trobäck: http://lansbibliotekdalarna.se/wp-content/uploads/2010/10/Petra-Trob%C3%A4ck-Falun-6-okt.pdf Url sjekket 10. november 2011